Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur lojala konsumenterna pa? apoteksmarknaden i Katrineholm a?r. Eventuella samband mellan ko?n och lojalitetstyp samt a?ldersgrupp och lojalitetstyp underso?ktes a?ven. Fo?r att uppna? syftet genomfo?rdes en kvantitativ underso?kning med hja?lp av enka?ter, da?r 240 svar samlades in.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

IFRS infördes obligatoriskt i EU år 2005 och syftade till en kvalitetsförbättring av de finansiella rapporterna, samt ökad jämförbarhet mellan dem. Frågetecken kvarstår dock angående IFRS påverkan på ekonomin. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur kvaliteten förändras i utvecklade länder, som är starkt genomdrivande, och mindre utvecklade länder, som är svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism används i undersökningen som proxy för kvalitet. Både den betingade och den obetingade konservatismen studeras då båda inverkar på kvaliteten i redovisningen.

I en mindre stad råder det hård konkurrens på marknaden mellan de enskilda damklädesbutikerna. Detta ställer i sin tur press på butikerna att skapa en kundkrets som på lång sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sätt, dock är inte detta tillräckligt då det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum är att många kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmåner till sina medlemmar. För att urskilja sig på marknaden är det viktigt att finna den rätta kombinationen av ekonomiska och sociala förmåner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen..

Arbetet diskuterar olika aspekter av problemorsaker i företags interna och externa miljö. Vidare presenteras en modell som syftar till att vara ett hjälpmedel vid diagnostiseringsprocessen genom att kartlägga de huvudområden där förändringar som kan leda till nedgång inträffar..

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.

I många sammanhang är det önskvärt att importera data från textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krävs att data i något skede översätts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översättning ser ut varierar från fall till fall.I det här examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att använda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering från tabelldata till en ER-modell får se ut.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.